Bakgrund
Fontänhusrörelsen är en religiöst och politiskt obunden rörelse av verksamheter, så kallade klubbhus, riktade till personer som har eller har haft kontakt med psykiatrin. Lunds Fontänhus drivs av medlemmar, handledare och styrelse tillsammans i formen av en ideell förening. Verksamheten utgår ifrån 37 internationella riktlinjer (http://www.sverigesfontanhus.se/riktlinjer/) utformade för att definiera verksamheten och stötta medlemmars rättigheter. Rörelsen startade i New York på 40-talet och i dag finns det runt 300 klubbhus världen över.
Lunds Fontänhus slog upp dörrarna år 2011 och bedriver psykosocial, arbets- och studieinriktad rehabilitering.
Internationell historia
Grunden till Fontänhusrörelsen lades på 1940-talet i New York då en grupp patienter som skrevs ut från Rockland State Hospital bestämde sig för att hålla ihop och hjälpa varandra i strävan efter att undvika upprepad inläggning och för att tillsammans stärka sin självkänsla. De ville skapa en trygg gemenskap tillsammans och fokusera på det friska hos varandra i motsats till hur de blivit behandlade på de psykiatriska vårdinstitutioner de varit intagna på. De ville också hjälpa varandra att komma ut i arbetslivet igen. Denna grupp av före detta patienter kallade sig WANA- we are not alone.
Medlemmar från gruppen besökte patienter, studerade annonser efter möjliga arbeten, hjälpte varandra med att hitta boenden, att skaffa socialhjälp och medicinsk hjälp, samt att möta de dagliga problem som de kom att möta i sitt vardagsliv.
År 1948 fick medlemmarna i WANA medel till att köpa en gemensam lokal till gruppen. Alla i WANA hjälpte till med städning, målning, renovering och det arbete som behövdes. På bakgården stod en springbrunn och detta gjorde att gruppen så småningom bytte namn till Fountain House, det är alltså härifrån namnet Fountain House kommer ifrån. Detta hus på den 47:e gatan i New York blev det allra första Fountain House i världen. I mitten av 50-talet anställdes den första handledaren, en socialarbetare vid namn John Beard- som senare blev direktör för verksamheten.
Det första klubbhuset i Sverige startades 1980 tack vare journalisten och radioprofilen Lis Asklunds engagemang.
Syfte och mål
Lunds Fontänhus ändamål är att skapa goda förutsättningar för att människor med psykisk ohälsa skall klara ett liv i samhället, hitta vägar tillbaka till arbete eller studier och få ett rikare liv. Fontänhuset är en plats där individen kan bryta isolering och få en stärkt självkänsla, nya mål och en fungerande vardag genom meningsfullt arbete, goda relationer och delaktighet.
Tillit, delaktighet och öppenhet
Utgångspunkten i verksamheten är att varje människa har behov av och rätt att ingå i en arbetsgemenskap där man är sedd, väntad och behövd. På ett Fontänhus står individens kompetens och friska sidor i centrum. Värdegrunden är demokratisk med öppna mötesformer som ger alla möjlighet att delta i beslutsprocesser och utvecklandet av verksamheten. Klubbhuskulturen vilar på ett gemensamt ansvar för att skapa en läkande och trivsam miljö med en öppen dialog kring mål och riktlinjer och ett respektfullt bemötande. Organisationen är även aktiv på samhällsnivå för att skapa ett tillgängligare samhälle och bryta stigmat kring personer med psykisk ohälsa.
Forskning
Fontänhusmodellen är en rehabiliteringsmodell som senast av Hultqvist (2017) visade sig ha bättre resultat beträffande socialt nätverk, socialt stöd och livskvalitet än DS (kommunal daglig sysselsättning). Fontänhusens medlemmar upplever mindre stigma, bättre livskvalitet och en större förbättring än deltagare i andra rehabiliteringsprogram. Medlemskap i ett fontänhus resulterar i avsevärt minskat antal dagar på sjukhus, minskad användning av sociala insatser och öppenvård, bättre livskvalitet och större benägenhet att söka och behålla arbete (Schonebaum, A o Boyd, J, 2012, Psychiatric Rehab Journal, 35,391-95
